Stora farliga rymdprojektet går åt pipan
Eller: Jag fattar svåra beslut.
Befinner mig i ett sinnestillstånd svårt att uttrycka i ord. Man skulle kortfattat kunna säga att det gått åt helvete med hela skiten. Att jag inte orkar med någonting alls längre. Ja, ungefär så ligger det till. I pinsam uttryckt klartext.
Egentligen är mina personliga problem inget att skriva om i en blogg (som i och för sig ingen läser) men. Ja, hursomhelst, ibland måste man se sanningen i vitögat och inse att man inte är så stark som man tror. Ibland behöver man sin familj. Och då måste man åka till dem. Men om de nu råkar bo på andra sidan jordklotet, vad gör man då? Man flyger dit, på Lördag. Hur sjukt det än är. Och man får helt enkelt ta konsekvenserna senare. Allt jag vet just nu är att jag behöver en ordentlig Rehab.
Ses igen den 8e juni.
Men stackars dig! Du verkar ju va heldeppig. Du har ju en stor familj av härliga rosabussarnafolk som skulle ta hand om dig om
fjorton dagar, både billigare och närmre. Men inget går ju inte uppimot sin riktiga familj förstås. Och kommihåg livet är inte så kompliserat som många tror. De går ner och sen går det upp och sen är man helt plötsligt 50. Och man tänker - hopas nästa 50 blir lika bra som de första.
Å du, du har ivilketfallsomhelst en läsare!
Kram å sköt om dig
Anders
Nu blir jag orolig! Betyder det här att du inte kommer att åka till Tiveden? Själv har jag visserligen precis gått och dragit på mig körtelfeber och har betvivlat min förmåga att genomföra den lilla resan men det vore ändå fint att ses igen. Förstår dock hur du resonerar naturligtvis!
Anders: tack för ditt pepp. Om jag kunde få hälften av ditt glada lynne hade jag varit överlycklig! Agnes: Jag är naturligtvis jätteledsen att jag inte kommer kunna åka på återträffen! Tyvärr går saker sällan som man tänkt sig och just nu är ett sådant tillfälle. Jag får helt enkelt se till att bjussa dig på en fantastisk helg i göteborg i sommar istället. Och jag är säker på att Anders gladeligen tar hand om dig om du väljer att åka till Tiveden utan mig... Kram på er!
